Trygghet

Det är något som jag länge längtat efter att känna. Något som alla borde känna men tyvärr är så inte fallet. Jag kan inte minnas när jag kände mig trygg på riktigt senast. Om jag ens känt det på riktigt tidigare. Men i natt. Då. Då kände jag mig tryggare än vad jag gjort på länge. Det var en skön känsla. Kunna slappna av och sova som en normal människa, utan sömnpiller och lugnande medicin.

Senaste veckorna har varit kaotiska. Det har varit riktigt jobbigt. Men i slutänden så har det visat sig att i allt kaos så har jag vunnit några nya vänner. Och man brukar ju säga: "Inget ont som inte för något gott med sig."

Och jag är också glad att F kunde bortse från min förvirring och istället fanns där och stötta och trösta. Samt få mig att känna lite utav den där tryggheten som jag så hett längtar efter.