En så bra dag

Idag har jag typ haft den bästa dagen på länge. Och jag menar verkligen lääääänge!

Vaknade och kände mig lite nere. Kollade om det fanns några jobb att söka och sen gick jag till min kusin för att hälsa på hennes lilla två-veckors bäbis.

Och vilken sötnon hon var då. Helt underbar. Det gjorde ju verkligen att min egen biologiska klocka gjorde sig påmind. Det var hur som helst galet mysigt och hålla henna. Medan jag var där så fick jag ett samtal. Ett otroligt glädjande samtal.

Jag blev erbjuden ett jobb. Ett jobb vilket jag var på intervju för igår. Imorgon ska jag dit och skriva papper och på måndag börjar jag jobba. Snabba puckar med andra ord. Det gillas! Skarpt!

Impulsiv

Ja, jag kan ju vara en aning impulsiv lite då och då. Denna gång resulterade det i en ny hårfärg. Närmare bestämt chokladbrunt hår.

Jag gillar det, även om det känns ovant att se sig i spegeln just nu. Men jag vänjer mig nog. Nästa steg blir väl lugg. Men det ska jag nog tänka över lite mer innan jag gör slag i saken.

Samtal

Idag ska jag iväg på samtal för att kolla att jag mår bra. Känns rätt onödigt, för jag mår bra. Superbra. Min kärlek får mig att må sjukt bra. Och så har jag ju en resa att se fram emot nu igen. Det gör också att jag mår bra. Sluat röka har jag gjort nu också. Allt är på topp känns det som. Hoppas bara det fortsätter så.

Ska försöka ta mig ut i spåret nu.

Friday

Det är fredag. Jag är mer kär än någonsin. Eller kanske man ska säga att jag nu är kär på riktigt. Det jag känner nu är så otroligt genuint, och känns mer äkta på något sätt. Det är passion blandat med ömhet och en lagom portion humor och en stor portion tillit.

Den där spänningen som tidigare funnits i mina förhållanden finns inte där på samma sätt. Eller spänning och spänning, det var nog snarare ovisshet. Känslan av att veta att något inte stämmer men inte veta vad. Känslan av att leva farligt har haft en viss charm för mig tidigare, men nu är det något jag hoppas att jag ska slippa uppleva igen.

Just nu känner jag mig säker samtidigt som jag känner mig fullständigt utlämnad. Men för en gångs skull känns det bra att ha lämnat ut sig fullständigt. Jag har tagit flera steg i riktningen mot att veta vad jag vill. Det känns galet jäkla bra.

Kär å galen

Egentligen vill jag bara skrika ut till världen hur kär och galen jag är. Och i vem. Men utav respekt så gör jag inte det. Men jag ÄR kär och galen! "M" är typ det bästa som hänt mig.
Ingen har någonsin fått mig att må så bra.
Ingen har någonsin fått mig att smälta så lätt.
Ingen har någonsin fått mig att blotta mig så pass lätt.

Det är skrämmande men samtidigt så otroligt underbart! Jag kan inte annat än njuta av livet just nu.